Opel Ascona

Ascona kort

Ascona var Opels svar på Ford Taunus och Volkswagen Passat. Under arton år presenterades tre generationer — A, B och C — och bland dem märks även rallybilen Ascona 400, med vilken Walter Röhrl vann världsmästerskapet i rally 1982.

Idag är Ascona en sällsynt bil, uppskattad av klassikbilentusiaster. I Litauen ses den allt mer sällan, så köpbeslutet avgörs av den specifika bilens skick och originalitet.

Generationer — vad skiljer dem åt

Ascona A (1970–1975) och B (1975–1981) har bakhjulsdrift och en klassisk konstruktion. Dessa generationer är mer uppskattade av klassikbilentusiaster, särskilt de sportiga SR-versionerna.

Ascona C (1981–1988) gick över till framhjulsdrift, fick en modernare design och ett brett motorutbud. I vissa marknader, till exempel Storbritannien, såldes den som Vauxhall Cavalier.

Motorer och växellådor

Ascona A och B fick bensinmotorer på 1,2–2,0 liter. De sportigare versionerna hade betydligt mer effekt, och Ascona 400 hade en 2,4-liters 16-ventilsmotor med cirka 140 hk.

Ascona C erbjöds med bensinmotorer på 1,3–2,0 liter och en 1,6-liters dieselmotor. Växellådan — 4 eller 5 växlar manuell eller 3 växlar automat.

Vad du bör kolla innan du köper en begagnad Ascona

Först och främst — rost. Kontrollera golvet, dörrstängerna, hjulhusen, fram- och bakdelar samt takets kanter. Dessa bilar är redan gamla, så mycket beror på kvaliteten på tidigare reparationer.

Kontrollera motorn, växellådan, bromsarna, hjulupphängningen och elinstallationen. Vissa delar, särskilt karossen och interiören, kan vara svåra att hitta, så se till att de är tillgängliga i förväg.

Utföranden

Namn och utrustning varierar beroende på marknad och år; vi anger de vanligaste utförandena i Europa.

Jämförelse mellan Ascona-generationer

Många köpare tycker att Ascona C är den mest praktiska, eftersom den är enklast att underhålla. A och B är mer uppskattade bland klassikbilentusiaster, medan 400 är för samlarna.

Vanliga frågor